it befriade från sin102Se Hellner (1989/90) s. 99.38undersökningsplikt och det således inte spelade någon roll om rötskadornautgjorde normal förslitning eller inte.I NJA 1981 s. 1255, Registerfastigheterna, handlade tvisten omfastighetsarealen vid köp av tre registerfastigheter. Vid köpet utgick bådaparterna från att den ekonomiska kartan stämde avseende arealen. Efter köpetvisade det sig dock att ett av skiftena var betydligt mindre än vad som angettspå den ekonomiska kartan. Frågan i målet var om ett samtal mellan säljarenoch köparen avseende arealen kunde anses utgöra en utfästelse från säljaren.I samtalet hade köparen uttryckt att han var osäker på fastigheternas gränser.Som svar hade säljaren anfört att det aldrig funnits någon osäkerhet omgränserna. HD kom fram till att det säljaren sagt inte kan ses som enutfästelse, framför allt eftersom köparen inte klargjort sina iakttagelser försäljaren.I ett annat rättsfall, NJA 1983 s. 858 Arealen, fastslogs till skillnad frånovan att en lämnad uppgift om en fastighets areal utgjorde en utfästelse. Imålet hade köparna fått uppgiften att tomten var 1080 kvm muntligen frånsåväl mäklaren som säljaren samt genom en fastighetsbeskrivning som hadeöversänts. Efter köpet visade det sig att tomten var endast 891 kvm, ochavvikelsen var såldes på nästan 20 . HD anförde att eftersom det inte varitmöjligt för köparen att genom en okulär besiktning upptäcka att tomten varmindre får den uppgift som lämnats anses innebära att köparna befriats frånsin undersökningsplikt. Detta hade inte framkommit något annat som skulleha medfört att köparen insett att tomten var mindre och köparna beviljadesdärför nedsättning av köpeskillingen.I NJA 1983 s. 865, Bjälklaget, handlade målet om en fastighet som såldesav en kommun. I annonsen för fastigheten hade det angetts att huset varnyrenoverat och moderniserat, och bland annat h

ökningsplikten.105 Om köparen däremot misstänker att något är fel,men inte upplyser säljaren om sina iakttagelser, påverkar det bedömningenavseende vad som utgör en utfästelse genom att utfästelseansvaret för säljarenkan falla bort.106Utifrån praxis kan man tydligt se samspelet mellan säljarens lämnadeuppgifter och den undersökningsplikt som köparen har. Det är därföruppenbart att vad som kan anses utfäst måste avgöras i varje enskilt fall.När en bedömning görs i det enskilda fallet kan inspiration och ledninghämtas från praxis. Det enda som kan ifrågasättas är om principen omkärnegenskaper i framtiden kan betraktas som mer osäker i och medminoritetens uttalande i Skredrisken, eller om den kommer fortsätta gälla isamma omfattning.3.3.2�ndringen 19913.3.2.1AllmäntDen stora förändringen som skedde i samband med ändringen var attköparens undersökningsplikt lagfästes. Att undersökningsplikten tidigare inteSe NJA 1983 s. 858 Arealen.Se NJA 1983 s. 858 Arealen.106Jfr NJA 1981 s. 1255 Registerfastigheterna.10410541kommit till uttryck i lagtexten hade kritiserats i doktrin 107, framför allteftersom undersökningsplikt tillmätts central betydelse i praxis. Attundersökningsplikten lagfästes var Lagrådet således väldigt positivt till.108I delbetänkandet av småhusköpsutredningen föreslogs ingen skillnad iutformningen av 4 kap. 19 JB avseende utfästelser i förhållande till gällanderätt. Lagtexten föreslogs även fortsättningsvis ha formuleringen kan ansesutfäst och anges vara samma regel som den nuvarande. 109I den allmänna motiveringen i propositionen för ändringen av jordabalkenkonstateras att en köpare enligt gällande rätt har rätt till skadestånd om enfastighet avviker från vad som är utfäst, eller enligt den princip om avsaknadav en kärnegenskap som fastslagits i praxis. 110 I propositionen anfördepartementschefen uppfattninge

�remot misstänker att något är fel,men inte upplyser säljaren om sina iakttagelser, påverkar det bedömningenavseende vad som utgör en utfästelse genom att utfästelseansvaret för säljarenkan falla bort.106Utifrån praxis kan man tydligt se samspelet mellan säljarens lämnadeuppgifter och den undersökningsplikt som köparen har. Det är därföruppenbart att vad som kan anses utfäst måste avgöras i varje enskilt fall.När en bedömning görs i det enskilda fallet kan inspiration och ledninghämtas från praxis. Det enda som kan ifrågasättas är om principen omkärnegenskaper i framtiden kan betraktas som mer osäker i och medminoritetens uttalande i Skredrisken, eller om den kommer fortsätta gälla isamma omfattning.3.3.2�ndringen 19913.3.2.1AllmäntDen stora förändringen som skedde i samband med ändringen var attköparens undersökningsplikt lagfästes. Att undersökningsplikten tidigare inteSe NJA 1983 s. 858 Arealen.Se NJA 1983 s. 858 Arealen.106Jfr NJA 1981 s. 1255 Registerfastigheterna.10410541kommit till uttryck i lagtexten hade kritiserats i doktrin 107, framför allteftersom undersökningsplikt tillmätts central betydelse i praxis. Attundersökningsplikten lagfästes var Lagrådet således väldigt positivt till.108I delbetänkandet av småhusköpsutredningen föreslogs ingen skillnad iutformningen av 4 kap. 19 JB avseende utfästelser i förhållande till gällanderätt. Lagtexten föreslogs även fortsättningsvis ha formuleringen kan ansesutfäst och anges vara samma regel som den nuvarande. 109I den allmänna motiveringen i propositionen för ändringen av jordabalkenkonstateras att en köpare enligt gällande rätt har rätt till skadestånd om enfastighet avviker från vad som är utfäst, eller enligt den princip om avsaknadav en kärnegenskap som fastslagits i praxis. 110 I propositionen anfördepartementschefen uppfattningen att köparens skadeståndsrätt

ven, Karnov 2022-01-01 (Danska Karnov).Karstoft, Susanne, LBKG 2021-09-24 nr 1853 K�beloven, kommentaren till 42 stk. 2, Karnov 2022-01-01 (Danska Karnov).Kihlman, Jon, Köplag (1990:931) 40 , avsnitt 2.4 Ansvaret för indirektskada, Lexino 2023-02-20 (JUNO).Ramberg, Jan och Herre, Johnny, Köplagen: en kommentar (2021-09-10,Version 3A, JUNO) kommentaren till 40 under rubriken Säljarensutfästelseansvar.RättsfallHögsta domstolenNJA 1916 s. 172AuktionskatalogenNJA 1922 s. 599KrubbitarenNJA 1938 s. 273Det felfria stoetNJA 1948 s. 526VärmeanläggningenNJA 1952 s. 184ReklambroschyrenNJA 1955 s. 75BåtmotornNJA 1964 s. 239Vägmätaren75NJA 1976 s. 217Den råtthemsökta fastighetenNJA 1976 s. 678VeterinärintygetNJA 1978 s. 301Friskt och kalltNJA 1978 s. 307ByggnadsritningarnaNJA 1980 s. 555SommarstuganNJA 1981 s. 1255RegisterfastigheternaNJA 1983 s. 858ArealenNJA 1983 s. 865BjälklagetNJA 1985 s. 871ElinstallationernaNJA 1989 s. 117SkredriskenNJA 1989 s. 156ValpköpetNJA 2001 s. 309ZinkoljefalletNJA 2016 s. 237BostadsrättslokalenNorges H�yesterettRt. 2005 s. 257EpiLight76

eräkningsmetoddär fastigheten i felaktigt skick värderas till det betalda kvadratmeterprisetmultiplicerat med det faktiska antalet kvadratmeter.Att beräkna felets värde på detta sätt påminner om hur man beräknar feletsvärde vid vad som ibland benämns kvantitetsavvikelse. En kvantitetsavvikelse föreligger när säljaren levererat mindre än vad som avtalats och är vanligast vid fel i lös egendom. T.ex. föreligger en kvantitetsavvikelse när köparen beställt 4 kg av en vara men bara fått 1 kg levererat. Vid kvantitetsavvikelse värderas prestationen i felaktigt skick normalt sett genom att fastställaden procentuella avvikelsen från vad som avtalats. Utifrån exemplet ska prestationen i felaktigt skick värderas till av värdet i felfritt skick eftersomköparen bara fått levererat.93När en fastighet är mindre än vad parterna avtalat förefaller dock HD intevara av uppfattningen att den bristande arealen ska betraktas som en ren kvantitetsavvikelse. I NJA 1983 s. 858 framgår att HD anser att kvadratmeterprisetnär en fastighet är mindre än avtalat typiskt sett är av betydelse när det gälleratt bestämma värdet på en fastighet.. Uttalandet ger stöd för uppfattningenatt kvadratmeterpriset inte är enskilt avgörande vid bestämmande av fastighetens värde i felaktigt skick utan endast är en av flera aspekter som ska beaktas när fastigheten är mindre än avtalat. Vilka andra aspekter som ska beaktas redogörs det dock inte för. I målet ansåg HD att den värdenedgång somen mäklare kommit fram till att den bristande arealen motsvarade var skälig.En annan närbesläktad situation där åtgärdandekostnaderna inte heller kanläggas till grund för bedömningen av fastighetens värde i felaktigt skick ochsom är desto vanligare i praxis är när boytan i huset på fastigheten avviker91Se Grauers (2021) s. 114.Se Grauers (2021) s. 114.93Se Herre (1996) s. 145.9235från vad parterna avtalat. 94 Innan vi närmare

.Vahl�n, Lennart: Formkravet vid fastighetsköp: särskilt dess inverkan påregler om förutsättningar och fel, 1:a uppl., Stockholm 1951.76Elektroniska källorByggkostnadsindex (BKI), SCB, https://www.scb.se/pr0502, besökt:2024-03-11.Byggkostnadsindex för bostäder exkl. löneglidning och moms, 2015100,efter hustyp och kostnadsslag. Månad 2015M01-2024M04, SCB,https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/STARTPRPR0502PR0502A/FPIBOM2015/ , besökt: 2024-03-11.Konsumentprisindex (KPI), SCB, https://www.scb.se/pr0101/, besökt:2024-03-11. Konsumentprisindex (KPI), totalt, 1980100. Månad 1980M01-2024M04,SCB,https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/STARTPRPR0101PR0101A/KPItotM/, besökt: 2024-03-11.Referensräntan(enligträntelagen),https://www.riksbank.se/sv/statistik/rantor-ochvalutakurser/referensranta, besökt: 2024-03-09.77SverigesRiksbank,RättsfallsförteckningHögsta domstolenNJA 1983 s. 858.NJA 1984 s. 3.NJA 1985 A 2.NJA 1985 s. 352.NJA 1988 s. 3.NJA 1988 s. 363.NJA 1997 s. 667.NJA 1998 s. 462.NJA 1998 s. 792.NJA 2016 s. 945.NJA 2018 s. 266.NJA 2020 s. 951.NJA 2021 s. 353.NJA 2021 s. 597.HovrätternaHovrätten över Skåne och BlekingeHovrätten över Skåne och Blekinges dom den 2008-10-06 i mål nr T 280107.Hovrätten för västra SverigeGöta hovrätts dom den 1986-12-18 i mål DT 234.78RH 1997:39.RH 2001:36.Svea hovrättRH 1994:124.RH 1998:138.Svea hovrätts dom den 2016-02-10 i mål nr T 1127014.Svea hovrätts dom den 2021-03-10 i mål nr T 624519.Svea hovrätts dom den 2022-03-02 i mål T 1480620.TingsrätternaAttundas tingsrätt dom den 2022-12-20 i mål nr T 302621.Eksjös tingsrätt dom den 2022-05-13 i mål nr T 259320.Gotlands tingsrätt dom den 2023-09-27 i mål nr T 40622.Göteborgs tingsrätt dom den 2010-12-21 i mål nr T 557209.Göteborgs tingsrätt dom den 2018-05-17 i mål nr T 762617.G